Så kan Genius Act påverka svenska sparare

USA har tagit ett avgörande steg mot att integrera kryptoteknik i det etablerade finanssystemet.

När president Donald Trump nyligen undertecknade Genius Act skapades för första gången ett heltäckande regelverk för så kallade stablecoins, digitala valutor vars värde följer exempelvis den amerikanska dollarn.

Genius Act kräver att varje utgiven stablecoin ska vara fullt täckt av likvida tillgångar, såsom kontanter eller kortfristiga amerikanska statsskuldväxlar, rapporterar MoneyWeek.

Målet är att minska risken för kollapser och stärka konsumentskyddet, samtidigt som tekniken får officiell legitimitet. Enligt World Economic Forum innebär lagen att digitala dollar nu blir en del av USA:s finansiella infrastruktur.

Läs även: Trump slår mynt av makten – miljardregn från Qatar och krypto

Genius Act – ett nytt dollarsparande

För svenska privatsparare kan Genius Act få större betydelse än det först verkar.

Att spara i dollar har länge varit både krångligt och kostsamt, men reglerade stablecoins gör det möjligt att hålla digitala dollar direkt med låga avgifter och snabba transaktioner.

Internationella bedömare, bland annat Bank for International Settlements, pekar på att detta kan driva på en ökad dollarisering även utanför USA, särskilt i länder där den egna valutan försvagas.

Samtidigt innebär Genius Act ett strukturellt hot mot det traditionella banksystemet eftersom om hushåll och företag flyttar kapital från bankkonton till digitala dollar riskerar bankernas inlåning att minska, vilket i förlängningen påverka kreditgivningen.

Federal Reserve har dessutom varnat för att stora kapitalförflyttningar till stablecoins kan skapa stress i banksystemet, även om full reservtäckning minskar risken för panik

Lagen förbjuder dock stora teknikbolag att ge ut egna stablecoins utan banklicens.

Det öppnar för traditionella banker, även europeiska, att ta en aktiv roll i tekniken istället för att konkurreras ut.