Lantbrukarnas organisation LRF protesterar mot förslaget till ny EU-budget med lägre subventioner till lantbruket i Europa.
LRF, Lantbrukarnas riksförbund, klagar på det nya förslag till långtidsbudget för EU där subventionerna till jordbruket minskar.
Bönderna: Ny EU-budget ger dyrare svensk mat


Mest läst i kategorin
Men låt oss stanna där, mitt i din inandning som snart följs av ett ”det vet man väl att bönderna alltid klagar”.
Vi tar några siffror först. LRF har drygt 120 000 medlemmar, vilka tillsammans driver cirka 60 000 företag och är därmed Sveriges största småföretagarorganisation.
Hela det gröna näringslivet, där jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk liksom livsmedels- och skogsindustrier ingår, omsätter 151 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av Sveriges BNP. Sektorn domineras starkt av skogsindustrin.
Miljön får betala när EU satsar på försvaret. Dagens PS
Stor betydelse för Sverige
Det är med andra ord ändå så att sektorn är stor och av ekonomisk betydelse för Sverige, inte minst när alla, inklusive våra politiker, talar om behovet av mer svensk mat.
Därmed över till EU, långtidsbudgeten och protesterna från lantbrukare i alla unionens hörn och länder.
Förslaget innebär ”en kraftig neddragning av de öronmärkta medlen till jordbruket”, konstaterar LRF helt riktigt.
Nedskärningen är från 386 miljarder euro i nuvarande budget till 300 i det nya budgetförslaget, där EU i stället prioriterar försvar och infrastruktur samt teknik i första hand.

”Allvarligt felsteg”
”Det är ett allvarligt felsteg i en tid av osäkerhet, krig i Europa och klimatkris”, menar LRF som nu varnar för att ”förslaget allvarligt snedvrider konkurrensen inom EU och slår direkt mot det svenska lantbruket och svenska matpriser”.
”Det är ett riktigt dåligt förslag som EU-kommissionens lagt fram. Trots massiv kritik väljer EU-kommissionen att gå vidare med en omläggning av jordbrukspolitiken som riskerar att urholka både europeisk konkurrenskraft, den gröna omställningen och livsmedelsproduktion”, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.
”Det är särskilt allvarligt för Sverige och svenska konsumenter som riskerar att få dyrare matpriser”.
Att priserna kan stiga är självklart. Om subventionerna från EU minskar med 86 miljarder euro totalt, behöver lantbruksföretagen ta in de pengarna någon annanstans.
Liksom i alla andra företag vänder man då blicken mot prislapparna på hyllan i butikerna och kan väntas ta ut det av konsumenterna.
Nja, det här håller inte riktigt
LRF:s argument om att konkurrensen snedvrids av neddragna subventioner är dock mer krystat.
”Att minska öronmärkningen av jordbruksmedel innebär att villkoren för lantbrukare i olika länder kan komma att skilja sig avsevärt. Svenska bönder, som redan i dag verkar under tuffare krav än många kollegor i andra EU-länder, riskerar därmed att hamna i ett ännu sämre konkurrensläge och den inre marknaden riskerar att urholkas”, menar LRF.
Det är ett argument som inte tål att synas fullt ut. Att EU drar ned subventioner innebär ju inte i sig att konkurrensläget mellan olika länder förändras.
”Om man på allvar vill att svenska konsumenter ska kunna köpa mat till rimliga priser, då kan man inte låta det här förslaget gå igenom. I slutändan är det svenska hushåll som får betala priset för politisk passivitet”, säger Palle Borgström.
Det argumentet, att det är hushållen som får ta smällen, är lättare att nicka instämmande till.
Tufft läge när EU ska klara sin budget. Dagens PS
“Oacceptabelt” – EU:s miljardbudget sätter unionen på prov. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.