Om du driver ett företag med över tre personer kommer du ha kontakt med en revisor minst en gång per år. Många företagare tar dessutom hjälp av en redovisningskonsult i sitt bokföringsarbete. Så vad är egentligen skillnaden mellan dessa yrken?
Redovisningskonsult och revisor – vad är skillnaden?
Marc Malmaeus
Uppdaterad: 22 juli 2020Publicerad: 22 juli 2020
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Företagare kan frivilligt välja att anlita redovisningskonsulter och dessa utför fortlöpande konsultation kring bolagets bokföring.
Områden en redovisningskonsult brukar granska är, enligt Bolagsverket:
- Löner, fakturering och bokföring
- Skattedeklarationer
- Kalkyler, analyser och budget
- Bokslutsrapporter och underlag till årsredovisning
Som namnet antyder bedriver redovisningskonsulter till stor del konsulterande verksamhet, vilket gör att företagare kan vända sig till dessa för att få råd och guidning inom ovanstående områden.
En kvalitetsstämpel för redovisningskonsulter är att de är auktoriserade. Detta innebär att personen har flera års praktisk erfarenhet och utfört ett av certifieringsproven hos någon av branschens branschorganisationer. Det skriver revisionsbyrån PWC.
Revisorn ska vara fristående
Revisorn däremot, anlitas för att granska ett företags finansiella dokumentation under en viss tidsperiod. Under resten av året ska denne vara helt fristående från bolaget, skriver Företagsekonomerna.
ANNONS
I samband med årsredovisningen presenterar revisorn en revisionsberättelse kring bolagets förfarande.
För de allra minsta bolagen är det inte lagstadgat att använda en revisor. Alla aktiebolag som har över tre anställda, omsätter mer än 3 miljoner eller har över 1,5 miljoner kronor i balansomslutning omfattas dock av revisorplikten, skriver revisionsbyrån Aspia.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
