Anoccas T-celler i Södertälje kan bli nästa Novo Nordisk

Byggt för industri – inte för akademiska meriter

Anocca grundades för drygt tio år sedan och har i dag omkring 130 anställda från ett fyrtiotal länder. Över trettio procent har doktorsexamen. Bolaget har byggt egen mjukvara, egna analysplattformar och egen GMP-godkänd tillverkning – ovanligt för ett privatägt svenskt bioteknikbolag i den här utvecklingsfasen.

”Det här var aldrig tänkt som ett forskningsprojekt. Ambitionen från start var att bygga ett bolag med teknik som går att skala, reproducera och använda brett”, säger Reagan Jarvis.

Strategin är tydlig. Allt ska byggas internt för att få kontroll över kvalitet, tempo och skalbarhet.

Läs även: Därför fryser du även inomhus

T-celler som affärsidé

T-celler är immunförsvarets beslutsfattare. De identifierar och eliminerar sjuka celler, men cancerceller är skickliga på att undvika upptäckt. Anoccas teknologi går ut på att genetiskt programmera patientens egna T-celler med nya receptorer – så kallade TCR-T-celler – som kan känna igen specifika cancermutationer.

Cellterapi används redan i dag inom blodcancer. Skillnaden här är tillämpningen på solida tumörer och ambitionen att skala bort beroendet av enstaka specialistkliniker.

”Utmaningen har aldrig varit om T-celler fungerar. Utmaningen är hur man gör behandlingen reproducerbar, kostnadseffektiv och kommersiellt hållbar”, säger Jarvis.

Nobelpriset som kvitto, inte genväg

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin har gett området ytterligare tyngd. Priset belönar grundforskning om hur T-celler regleras – hur de aktiveras, bromsas och styrs. Exakt det biologiska maskineri Anocca försöker industrialisera.

”Nobelpriset visar hur central T-cellsbiologin är för framtidens medicin. Men att förstå mekanismerna är en sak. Att bygga system som fungerar kliniskt och industriellt är något helt annat”, säger Jarvis.

För Anocca är Nobelpriset en bekräftelse, inte ett genombrott.

Läs även: Naturhatet är här – svensken vill ha skog utan insekter

Först ut: en av de svåraste cancerformerna

Bolagets första kliniska studie, VIDAR-1, riktar in sig på KRAS-muterad bukspottkörtelcancer. En indikation med extremt hög medicinsk risk och mycket stort kommersiellt värde. Mindre än tio procent av patienterna lever fem år efter diagnos.

Studien genomförs vid åtta universitetssjukhus i Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Den första patienten är redan inkluderad och de första kliniska resultaten väntas under 2026.

”Vi börjar med en av de svåraste indikationerna. Fungerar det där, då fungerar plattformen”, säger Jarvis.

Han vill bota cancer med patientens egna T-celler

ett tidigare AstraZeneca-labb i Södertälje sitter bioteknikföretaget Anocca. Affärsidén är att bota cancer med patientens egna T-celler.

Plattformen är produkten

Affärsmodellen bygger inte på ett enskilt läkemedel utan på en teknologiplattform. Anocca utvecklar ett bibliotek av T-cellsreceptorer som kan matchas mot patienters genetiska profiler via diagnostiska tester. I dag tar tillverkningsprocessen ett par veckor per behandling. På sikt är målet hundratals färdigutvecklade receptorer som täcker stora patientgrupper globalt.

Bolaget sitter på över 50 patent kopplade till T-cellsanalys och genredigering.

Höga trösklar – få konkurrenter

Globalt finns bara ett fåtal bolag som arbetar med TCR-baserad cellterapi i klinisk skala. Anocca planerar inte att bygga ett globalt läkemedelsbolag på egen hand. Partnerskap med stora läkemedelsbolag är den tänkta vägen framåt.

”Vår uppgift är att leverera teknologin och de kliniska bevisen”, säger Jarvis.

Ett binärt case

För investerare är utfallet brutalt tydligt. Antingen visar teknologin effekt i människa – och då öppnas dörren till partnerskap, licenser och nya indikationer – eller så gör den det inte.

Nobelpriset pekar ut riktningen. De kliniska resultaten avgör värdet.

De första svaren kommer 2026.

Den sällsynta bakterien har blivit Europas farligaste matgäst

Europa har hög mattrygghet. Ändå blir tusentals människor sjuka varje år av maten av den sällsynta bakterien. De flesta får sin beskärda del via