Den oanställningsbara generationen: "Företag är frustrerade"

Oanställningsbar generation

Debatten tog fart när Suzy Welch, professor vid New York University och affärsjournalist, i en uppmärksammad text beskrev Generation Z som oanställningsbar. 

Men enligt Welch handlar det inte om arbetsvilja – utan om värderingar.

I sin debattartikel beskriver Welch hur hon, efter att ha undervisat studenter i frågor om mening och syfte, började undersöka hur olika generationers värderingar skiljer sig åt i arbetslivet.

Tillsammans med forskare tog hon fram ett verktyg, Values Bridge, och lät både studenter och erfarna rekryterande chefer svara på frågor om vad de värderar högst.

Kollision mellan värderingar

Resultatet visade att endast 2 procent av Gen Z-studenterna delade de värderingar som arbetsgivare säger sig prioritera hos nyanställda.

Enligt studien värdesätter arbetsgivare främst prestation, lärande och “en obehindrad vilja att arbeta”. Generation Z, däremot, prioriterar sådant som självomsorg och välmående, att hjälpa andra samt autenticitet och möjlighet att göra sin röst hörd.

Suzy Welch är inte förvånad över kollisionen.

“Jag har sett den byggas upp i åratal – i klassrum och styrelserum. Företag är frustrerade. Unga är frustrerade”, skriver hon i en artikel i CNBC. 

”Kropparna finns – attityderna gör det inte”

Welch uppger att omkring 45 000 personer hittills gjort testet, varav cirka 7 500 tillhör Gen Z. Parallellt har över 2 100 erfarna rekryterare fått beskriva vad de söker hos nya medarbetare.

En personalchef sammanfattade problemet för Welch:

”Kropparna finns där. Attityderna gör det inte”.

Inte arbetsovilliga – utan anti-toxisk kultur

Samtidigt varnar andra experter för att bilden av Gen Z håller på att bli orättvist negativ. 

Karriärcoachen Patrice Williams Lindo, vd för Career Nomad, menar att generationen ofta misstolkas.

”Tvärtom mot stereotyperna är Gen Z inte anti-kontor – de är anti-toxisk arbetsmiljö”, säger hon till Fortune.

Hon pekar på att unga efterfrågar tydliga ramar, mentorskap och social samhörighet – men på sina egna villkor.

Läs också: Bankchefen: Dessa personer behöver inte oroa sig för framtiden. Dagens PS

”Youngism” växer snabbare än AI-oron

Ledarskapsexperten Jennifer Moss lyfter i en annan analys fram fenomenet ”youngism” – negativa föreställningar om unga som lata, opålitliga och illojala.

Enligt Moss växer denna typ av ålderism snabbare än någon annan form och riskerar att bli ett större problem för Gen Z än artificiell intelligens.

”Äldre kollegor misstolkar ofta dessa prioriteringar som lägre arbetsinsats. I verkligheten är det motsatsen”, skriver hon.

Moss hänvisar bland annat till att 59 procent av alla unga amerikaner har en sidoinkomst. Hon pekar också på studier från NYU Stern och Wharton som visar ett tydligt negativt sentiment mot unga i arbetslivet.

Hennes analys pekar på en generation som inte alls är ovillig. Istället är det en generation präglad av prestationsångest, ständig uppkoppling och rädsla för att göra fel.

En generationskrock 

Sammantaget pekar allt mot en djup generationsklyfta. Gen Z vill, enligt Lindo, “bli sedda, hörda och utvecklade – inte mikrostyrda”. 

Om arbetskulturen upplevs som inkluderande stannar de. Om gränserna suddas ut, är risken stor att de lämnar.

Företag börjar undervisa i mötesetikett

Vissa arbetsgivare har i sin tur valt att agera. Rebecca Adams, personalchef på AI-bolaget Cohesity, har låtit utbilda alla chefer i hur man leder Generation Z. Samtidigt får unga medarbetare instruktioner i sådant som möteskultur och kalenderhantering.

För Fortune beskriver hon hur praktikanter ibland missar möten, inte accepterar kalenderinbjudningar eller lämnar möten i förtid av privata skäl. Adams menar att det inte handlar om lathet, utan om olika syn på arbete.

Om sina yngre medarbetare säger hon: ”De vill veta varför och hur. De vill ha ständig återkoppling”. 

Samtidigt konstaterar hon att skillnaderna mellan chefer och unga ibland är ”häpnadsväckande”. 

Rädsla för att misslyckas

Liknande erfarenheter beskriver Liz Feld, vd för den ideella organisationen Radical Hope, som arbetar med studenter på 75 amerikanska universitet. Organisationen tränar unga i kommunikation, empati och konflikthantering – sådant hon menar att tidigare generationer lärde sig ”vid köksbordet”.

Feld säger att många unga är rädda för enkla sociala situationer. De vågar inte föreslå att äta middag tillsammans eller ta en kaffe. Ett nej upplevs som ett personligt misslyckande. 

“De ser en avvisning i ett samtal som ett personligt nederlag”, säger hon.

Inte oanställningsbar

I slutändan kanske det inte är Generation Z som är ”oan­ställningsbar”. Kanske är det bara arbetsmarknaden som ännu inte hunnit ikapp.

För medan arbetsgivare efterlyser arbetsvilja och anpassning, efterfrågar unga struktur, tydlighet och mening. Kropparna finns där. Ambitionen finns där. Men förväntningarna går isär.

Den stora frågan är kanske inte längre varför unga har svårt att få jobb – utan vem som egentligen är mest ovillig att förändras.

Läs också:

Nyexad och arbetslös – för vissa har techbubblan redan spruckit. Realtid

Nu kan chefen se var du är – hela tiden. Dagens PS