En matkasse med likadana basvaror kan kosta alltifrån 750 till 1 650 kronor, beroende på vart du åker i Europa.
Här får du mest mat för pengarna i Europa


Mest läst i kategorin
Matpriserna i Europa skiljer sig kraftigt mellan länder, visar en ny undersökning.
Sverige ligger över genomsnittet för EU – men en matkasse är ändå betydligt billigare här än i flera andra länder, skriver Euronews.
Men skillnaderna kan också påverka hushållens ekonomi mer än vad enbart prislapparna visar.
Stor del av utgifterna för många
Mat är en av de största utgiftsposterna för europeiska hushåll och står i snitt för nära 12 procent av konsumtionen inom EU.
I vissa länder, främst i östra Europa, kan andelen vara runt 20 procent eller mer, vilket gör prisnivåerna särskilt kännbara även när maten i absoluta tal är billigare.
Eurostats prisnivåindex jämför kostnaden för en standardiserad matkorg, där EU-genomsnittet sätts till 100 euro.
Senaste nytt
Dyrast i Schweiz
Högst priser i Europa finns i Schweiz, där samma matkorg kostar drygt 160 euro, motsvarande över 60 procent mer än EU-snittet.
Därefter följer Island och Norge, som båda ligger långt över genomsnittet (drygt 146 respektive 130 euro), samt Luxemburg, som är EU:s dyraste land för livsmedel.
Gemensamt för dessa länder är höga löner och höga arbetskostnader, vilket slår igenom i hela livsmedelskedjan – från jordbruk och förädling till handel.
Sverige över snittet
I flera fall bidrar även skatter och moms till att pressa upp priserna, liksom en konsumtion som ofta präglas av premium- och specialprodukter.
Sverige hamnar strax över EU-snittet med 106,7 euro för matkorgen, mittemellan Finland och Estland.
I andra änden av skalan återfinns Nordmakedonien som Europas billigaste land för livsmedel, med priser runt 27 procent under EU-genomsnittet.
Bland EU-länderna är Rumänien billigast, följt av Bulgarien. Även Turkiet hör till de länder där matkostnaderna ligger klart under EU-snittet.
Små förändringar kan göra stor skillnad
De lägre priserna speglar dock inte nödvändigtvis bättre köpkraft. I flera av dessa länder går en betydligt större andel av hushållens inkomster till mat, vilket gör prisförändringar särskilt känsliga.
Lägre löner och mindre ekonomiska marginaler innebär att även små uppgångar i livsmedelspriser snabbt påverkar levnadsstandarden.
Ekonomer pekar på att skillnader i inkomster, löner och skattesystem är de viktigaste förklaringarna till prisgapet.
Även valutafluktuationer, energikostnader och hur integrerade länderna är i globala leveranskedjor spelar in.
Läs mer: Det fattiga landet har världens snabbaste tillväxt efter oljefynd. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Att spara & investera ska vara enkelt och inspirerande för alla. Upptäck hur vi kan hjälpa dig lyckas med sparandet, läs mer och öppna ett konto hos Nordnet nedan.










