Sverige har nått en historisk bottennivå i barnafödandet. I snitt föds nu 1,43 barn per kvinna – den lägsta siffran sedan mätningarna började år 1751.
Nu växer oron för Sveriges framtida ekonomi
Matilda Habbe
Uppdaterad: 16 dec. 2025Publicerad: 16 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Världen över minskar barnafödandet. I dag ligger två tredjedelar av världens befolkning redan under den tidigare gränsen på 2,1 barn per kvinna – det som brukar kallas för “reproduktionstalet”.
Lägst i världen ligger Sydkorea. År 2022 sjönk landets barnafödande till 0,78 barn per kvinna.
”Sydkoreas låga födseltal har blivit en nationell nödsituation”, konstaterade Jaemin Lee, professor i juridik vid Seouls nationella universitet, enligt Realtid.
Men liknande tendenser syns alltså i Sverige.
Bakom den svenska siffran döljer sig en utveckling som på sikt kan få stora konsekvenser för både pensioner, välfärd och den svenska ekonomin. Det förklarar AP7 i ett nytt blogginlägg.
Missa inte: Nu höjs Sveriges pensionsålder – igen. Dagens PS
En krympande generation
Att allt färre barn föds i Sverige har uppmärksammats av regeringen. Därför har man nu tillsatt en utredning för att försöka komma till rätta med det låga barnafödandet.
Utvecklingen innebär att varje ny generation blir omkring 30 procent mindre än den förra, samtidigt som människor lever allt längre. Det förändrar balansen i samhället.
ANNONS
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Ett system som bygger på att en stor arbetsför befolkning finansierar pensioner och välfärd sätts under press när antalet som arbetar minskar, medan antalet äldre fortsätter att öka.
Konsekvensen blir en tyngre försörjningsbörda för dem som är i arbete.
“Vi har ett välfärdssystem som bygger på att vi behöver få in yngre människor för att finansiera både de äldre, men även andra viktiga delar. Ett minskat barnafödande får effekter på svensk ekonomi, såsom skatte- och pensionssystem”, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, till AP7.
ANNONS
Senaste nytt
Effekterna kommer senare – men blir långvariga
De största effekterna väntas inte märkas direkt, utan först om 20 till 30 år. Det är då de barn som aldrig föddes annars skulle ha klivit in på arbetsmarknaden. Om utvecklingen fortsätter riskerar Sverige att få en helt ny försörjningskvot, där färre ska försörja fler.
Ett lägre barnafödande kan också innebära att ekonomin växer långsammare. Om BNP krymper minskar utrymmet för offentliga satsningar på exempelvis infrastruktur och andra långsiktiga investeringar.
Varför föds det färre barn?
Varför det föds färre barn kan bero på flera faktorer. Bland annat visar en rapport från LO att många unga helt enkelt inte har råd med barn.
ANNONS
Gunnar Andersson, professor i demografi, har hos TV4 pekat ut minskad framtidstro som en annan möjlig orsak.
Därtill väntar många längre med att skaffa sitt första barn, ofta för att hinna utbilda sig, etablera sig på arbetsmarknaden och ordna bostad. När familjebildningen skjuts upp blir det svårare att få fler barn.
Samtidigt har kraven på föräldraskap ökat. Att vara förälder idag upplevs som mer tids- och resurskrävande än tidigare. Även jämställdhetsfrågor, psykisk ohälsa bland unga, sociala medier och ett mer oroligt världsläge lyfts fram som bidragande orsaker.
Kunskap ses som en nyckelfråga
En viktig del i arbetet framåt handlar om att öka medvetenheten om hur fertiliteten påverkas av ålder, menar Åsa Hansson.
Idag ligger fokus i sexualundervisningen främst på att undvika graviditet, medan kunskapen om hur snabbt möjligheten att få barn minskar ofta är låg.
Med ett fortsatt lågt barnafödande krävs större individuellt ansvar – men också anpassningar av dagens system.
“Med lägre barnafödande krävs det att individer tar mycket större ansvar själva. Vi måste därför anpassa dagens system om vi har krympande generationer som föds och en större befolkning som lever allt längre. Det är bättre att vara medveten om det – och agera proaktivt”, avslutar Hansson.
ANNONS
Läs också: Allt färre barn i Sverige och världen: “Nödsituation”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
Kom igång med ett roligare sparande hos Nordnet 
Att spara & investera ska vara enkelt och inspirerande för alla. Upptäck hur vi kan hjälpa dig lyckas med sparandet, läs mer och öppna ett konto hos Nordnet nedan.
Öppna konto på Nordnet här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS