Efter år av kriser, oro och förlorad kontroll har många – framför allt unga – börjat spara pengar i rasande fart.
Nya populära spartrenden – en hämndaktion
Matilda Habbe
Uppdaterad: 04 juli 2025Publicerad: 03 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Efter pandemin såg världen en våg av revenge spending – alltså konsumtion i överflöd som en reaktion på allt man gått miste om.
Men nu har pendeln svängt. I USA talas det i stället om revenge saving – ett reaktivt sparande som drivs av känslor, inte bara ekonomisk planering.
”Revenge saving är ett medvetet, ofta känslostyrt sparande som tar fart efter en period av osäkerhet eller förlorad kontroll”, skriver Forbes-skribenten Ron Shevlin i en artikel.
Spartrenden började spridas via sociala medier i Kina efter pandemin, och har nu tagit fart även i väst. Det handlar om att återta kontrollen – både ekonomiskt och mentalt – efter att ha levt i krisläge.
Vad är revenge saving?
Revenge saving, eller ”hämndsparande”, är när människor börjar spara pengar mer intensivt än vanligt, i regel som en reaktion på tidigare ekonomisk osäkerhet.
Det handlar inte om klassiskt långsiktigt sparande till pension eller bostad, utan om att snabbt bygga upp ett ekonomiskt skyddsnät efter att ha känt sig maktlös, överraskad eller drabbad – till exempel under pandemin.
Revenge saving är ofta känslomässigt drivet. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över sin ekonomi efter en period då den varit helt utom räckhåll – och att skydda sig från att hamna där igen.
Sparar för att inte hamna där igen
Bakgrunden till spartrenden är tydlig: pandemin slog hårt mot många människors privatekonomi. Jobb försvann, buffertsparande tömdes och börsen svajade. Nu vill många gardera sig mot att hamna i samma sits igen.
Men till skillnad från klassiskt sparande handlar revenge saving sällan om långsiktiga mål. Istället handlar det om att snabbt bygga upp en ekonomisk trygghet – och kanske få revansch på ett system som tidigare svikit.
”Det är en reaktion på förlorade möjligheter, kraschade planer och de psykologiska ärren från ekonomisk instabilitet”, skriver Shevlin.
ANNONS
Missa inte: Svenskarna värst i Norden – går i krisläge. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Millennials och Gen Z i täten
Det är framför allt Millennials och Generation Z som driver trenden. Många av dem tog klivet ut i arbetslivet under eller precis efter pandemin – rakt in i inflation, bostadsbrist och tech-kollaps. Nu väljer de att bygga buffert snarare än att konsumera.
Enligt Forbes deltar allt fler amerikaner i ”no-buy months”, säger upp prenumerationer, lagar mat hemma och skjuter upp inköp för att kunna spara.
Hälften konsument, hälften företagare
En annan grupp som växer snabbt är så kallade bizumers – alltså personer som är både konsumenter och småföretagare på samma gång. Gigjobbare och frilansare som kör Uber eller säljer via Etsy, och som ofta saknar fast inkomst, sjukförsäkring eller tillgång till traditionella lån.
För dem blir hämndsparandet ett sätt att skapa andrum i en osäker vardag. Samma sak gäller för grupper som drabbades extra hårt av pandemins ekonomiska effekter, exempelvis låginkomsttagare.
Från oro till trygghet
ANNONS
Hämndsparandet handlar dock inte bara om att vara förberedd på det värsta. Enligt en undersökning från Vanguard kan det faktiskt förbättra människors välmående påtagligt.
”Amerikanska arbetstagare ägnar i snitt nästan sju timmar i veckan åt att tänka på sin ekonomi”, säger Dina Caggiula på Vanguard till CNBC. ”Men om man har tillräckligt med nödsparande kan vi nästan halvera det”.
Revenge saving kan alltså bli en väg till ökad kontroll, lugn och långsiktig trygghet.
Inte bara sunt – kan bli dyrt
Men även om hämndsparande ofta ses som något positivt, finns det varningsflaggor. Många sparar i låg- eller icke-räntebärande konton och går därmed miste om bättre alternativ. Och när sparandet styrs av känslor snarare än planering, kan det leda till felbeslut.
”Den reaktiva naturen hos revenge saving kan leda till mindre optimala ekonomiska val om det inte styrs av professionell rådgivning”, skriver Shevlin.
Frågan är också hur länge trenden håller i sig. Historiskt sett brukar sparbeteenden som växer fram i kris blekna när läget stabiliseras.
Men enligt Forbes kan faktorer som fortsatt ekonomisk oro, värderingsförändringar hos yngre generationer och en ökad betoning på personlig motståndskraft göra att beteendet blir långvarigt.
Ett tyst motstånd
ANNONS
Sammantaget är revenge saving inte bara en vanlig spartrend – det är ett slags tyst motstånd mot ett system som känts osäkert och opålitligt. Det är också ett uttryck för något som tidigare generationer ofta tog för givet: trygghet.
”Revenge saving är mer än ett modeord – det är ett beteende som människor faktiskt anammar”, konstaterar Shevlin.
Och medan reklamen fortfarande skriker ”köp nu”, svarar allt fler med ett kallt: nej tack, jag sparar.
Läs också: Spara upp till 55 000 kr per år med nya spartrenden. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS