Pensionsåldern höjs och skatten sänks 

Kan du gå i pension som planerat?

För många som närmar sig pension innebär de nya reglerna att planerna behöver ses över. För personer födda 1960-1964 höjs riktåldern till 67 år, vilket innebär att grundskyddet i pensionssystemet inte längre kan tas ut vid 66.

Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, har i veckan betonat att en höjd riktålder inte innebär att pensionerna faktiskt blir högre – utan att de betalas ut under färre år.

”För dem som har möjlighet jobba längre ger en höjd riktålder visserligen mer pengar i plånboken, men det beror huvudsakligen på att pensionspengarna utbetalas under färre år, inte att pensionen faktiskt har höjts”, säger han.

Samtidigt riktar Folksam kritik mot pensionssystemets utveckling. Den allmänna pensionen har enligt Svärdman sjunkit från 61 till 43 procent av slutlönen för vanliga löntagare, långt från den ursprungliga ambitionen.

Läs mer: Kan du gå i pension som planerat? Nya regler skakar om. Dagens PS

Skatten sänks – men inga tusenlappar 

Annat som sker under 2026 är skattesänkningar. 

Detta innebär bland annat ett höjt grundavdrag för äldre, vilket sänker skatten både för pension och för den som fortsätter arbeta. Eftersom åldern ska vara uppnådd vid årets ingång gäller skattesänkningen i praktiken först från och med januari det år man fyller 67.

I slutändan ger detta en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden för en genomsnittlig pensionär.

Yngre pensionärer som väljer att ta ut pension före 67 års ålder betalar däremot högre skatt, både på allmän pension och tjänstepension.

Förändringen har dock kritiserats. 

”Skattesänkningen blir inga tusenlappar för någon pensionär, de flesta får som mest någon hundralapp i månaden. Men om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls”, säger Anna Eriksson, pensionsexpert på SPF Seniorerna. 

Mer om detta: Mer pengar i plånboken 2026 – så påverkas du. Dagens PS 

Färre barn – ökad press på pensionerna

Samtidigt som pensionsreglerna stramas åt står Sverige inför en demografisk utmaning. 

Barnafödandet har sjunkit till 1,43 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan mätningarna började 1751.

Enligt AP7 innebär utvecklingen att varje ny generation blir omkring 30 procent mindre än den förra, samtidigt som människor lever allt längre. Det sätter ett system som bygger på att många arbetar och finansierar pensioner och välfärd under press.

“Vi har ett välfärdssystem som bygger på att vi behöver få in yngre människor för att finansiera både de äldre, men även andra viktiga delar. Ett minskat barnafödande får effekter på svensk ekonomi, såsom skatte- och pensionssystem”, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi.

De största effekterna väntas först om 20-30 år, men blir långvariga. Färre i arbete ska då försörja fler pensionärer. 

Läs mer här: Nu växer oron för Sveriges framtida ekonomi. Dagens PS