När samhället diskuterar vem som ska finansiera försvarsutbyggnaden dyker ett argument upp allt oftare: De som äger mest har också mest att förlora vid krig – och borde därför bidra proportionellt mer.
Nya kravet: Låt rika finansiera försvaret
Simon Kronö
Uppdaterad: 20 dec. 2025Publicerad: 20 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
66 000 individer kontrollerar i dag tre gånger så mycket förmögenhet som jordens fattigaste hälft, enligt en ny stor förmögenhetsrapport.
Samtidigt står Sverige och många andra länder inför kostsamma utmaningar som kräver omfattande investeringar.
Försvarsutbyggnaden är en av dem – och frågan om vem som ska betala börjar bli alltmer akut.
“Alla förlorar ju förstås på ett krig. Men vilka förlorar mest ekonomiskt. på ett sådant krig? Det är ju de som har väldigt mycket egendom där”, säger Dagens PS redaktionschef Edvard Lundkvist.
Astronomiska klyftor
Principen är enkel: Den som har störst ekonomiska tillgångar att skydda borde också ta större ansvar för skyddet av dem.
Stora fastighetsportföljer, omfattande företagsinnehav och andra tillgångar blir värdelösa om samhället inte kan garantera säkerhet och stabilitet.
Lundkvist beskriver de ekonomiska klyftorna som astronomiska. Skillnaden mellan superrika och resten av befolkningen växer fortfarande, eftersom den rikaste andelens förmögenhet ökar mycket snabbare än övrigas.
Den utvecklingen har underlättats av avregleringar och lägre skatter under flera decennier.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Kriserna kräver stora summor
Försvarsutbyggnaden är bara en av flera dyra omställningar som samhället står inför.
Klimatkrisen kräver också massiva investeringar.
När folk börjar fundera över var pengarna finns i dag landar blicken oundvikligen på miljardärerna.
Proportionella bidrag efter vad man äger
Idén om att de som har mest att förlora ska bidra mer proportionellt handlar inte enbart om betalningsförmåga, utan också om vem som gynnas mest av ett fungerande och skyddat samhälle.
“Då finns det idéer om att de som har mest att förlora också ska vara med och bidra proportionellt mer”, förklarar Lundkvist.
Mindre regleringar och lägre skatter har gjort det lättare att bli förmögen.
Nu börjar vissa titta på om det finns något att göra för att “rulla tillbaka” utvecklingen och öka kraven på att man ska bidra till samhället.
ANNONS
Historiska varningar
Konsekvenserna av växande ojämlikhet syns redan i dag. Fattigdom innebär lidande, men de stora klyftorna bygger också upp avundsjuka och slitningar i samhället.
Lundkvist uppmanar till att titta bakåt i historien för att se vad som kan hända när klyftorna blir för stora.
“Slå upp en historiebok och titta på vad som händer om den här slitningen blir för stor. Tidigare har det hänt väldigt extrema saker”, säger han.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
Simon Kronö
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS