Dagens PS

AI sprider ryska länkar – utan att användare vet

ChatGPT
En ny studie visar att det finns risk att rysk propaganda slinker igenom när man ställer frågor till exempelvis ChatGPT om kriget i Ukraina. (Foto: Kiichiro Sato/AP/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 24 nov. 2025Publicerad: 24 nov. 2025

AI-chattbotar sprider länkar till rysk propaganda – även från EU-blockerade sajter. Det rapporterar finska Yle.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

AI-chattbotar som används av miljontals människor länkar i vissa fall till ryska propagandasidor – även när dessa är blockerade inom EU. Det visar en ny granskning.

Enligt undersökningen som Yle refererar till länkar flera stora chattbotar, däribland ChatGPT, Gemini, Grok och DeepSeek, till material från webbplatser som sprider rysk propaganda eller har kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 

Eftersom alltfler använder AI-verktyg för faktasökning riskerar desinformation att spridas snabbt när modellerna inte klarar att filtrera bort propagandainnehåll.

Testade fem språk

Bakom granskningen står den internationella tankesmedjan Institute for Strategic Dialogue (ISD). Forskarna formulerade 300 frågor på fem språk – engelska, tyska, franska, italienska och spanska – som handlade om Rysslands invasion av Ukraina. Frågorna delades in i tre kategorier: neutrala, partiska och ”illvilliga”, där den sista kategorin explicit bad om pro-ryska svar.

Läs mer: AI-skräcken sprider sig i Sverige – desinformation största oron (Dagens PS)

Resultaten visar att även neutrala frågor kunde leda till propaganda. Elva procent av de neutrala frågorna, 18 procent av de partiska och 24 procent av de ”illvilliga” frågorna gav svar som innehöll länkar till pro-ryska sidor.

Skillnaderna mellan chattbotarna var tydliga. ChatGPT länkade oftast till ryskkopplade sidor, DeepSeek hänvisade ofta till ryska statliga medier, och Grok till pro-ryska inlägg på X. 

Googles Gemini var den bot som släppte igenom minst sådana källor. Bland de återkommande sidorna fanns Sputnik Globe, RT, EA Daily och Strategic Culture Foundation – flera upptagna på EU:s sanktionslista.

ANNONS

En viktig förklaring är så kallade ”data voids”, alltså områden där tillförlitlig information saknas. Då kan modellerna söka kompletterande material online och hamna hos källor som annars filtreras bort.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

04 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

01 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

29 nov. 2025

Här finns risker

”Det kan exempelvis handla om breaking news, naturkatastrofer och andra fall där det inte finns tillräckligt med data”, säger Pablo Maristany de las Casas, analytiker på ISD.

Enligt Andreas Edevald, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar i Sverige, blir problemet störst vid snäva frågor:

”Modellerna vill alltid kunna leverera ett svar. Och finns det då bara en rysk källa kommer den att bli huvudkällan för det hela.” Båda betonar att mer öppna frågeställningar ger bättre och bredare källor.

Läs mer: Misstro och desinformation – skepsisen mot AI ökar (Realtid)

Teorin om att Ryssland skulle kunna ”förgifta” AI-modeller genom att medvetet pumpa in propaganda – så kallad LLM grooming – avfärdar Edevald som osannolik: 

”Det är viktigt att belysa det här, så man inte överdriver den ryska förmågan”, säger han till Yle.

“Stärk kunskapen”

ANNONS

Trots det menar ISD att ryska aktörer fortfarande kan utnyttja det digitala ekosystemet för att sprida desinformation i väst. Lösningen, enligt experterna, är stärkt källkritik och större transparens i hur chattbotarna källhänvisar.

”Vi behöver arbeta förmågehöjande och stärka kunskapen om de här frågorna”, säger Edevald och understryker betydelsen av oberoende medier och faktagranskare.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Roland Klinga
Roland Klinga

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Roland Klinga
Roland Klinga

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

ANNONS
Prylar för livet – se aktuella kampanjer och handla här
CDON logo2

CDON är Nordens ledande marknadsplats. Här hittar du ett ständigt växande utbud av produkter inom gaming, leksaker och elektronik till trädgård, skönhet och produkter för dina husdjur. Prylar för livet helt enkelt.

Se aktuella kampanjer och handla här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Privatekonomi

Jul för 100 miljarder – är det verkligen det vi vill ge varandra?

16 dec. 2025
ANNONS
ANNONS