Lovande genombrott för solenergi – dubblar effekten

Solenergi har länge varit synonymt med kisel, ett material som i över 30 år har dominerat marknaden. Men medan kiselceller närmar sig sin teoretiska maxgräns för effektivitet bromsar takten i energiomställningen.

Nu riktas strålkastarljuset mot perovskit – en kristallstruktur som hyllas som solenergins heliga graal. Materialet kan absorbera ljus från fler våglängder än kisel och når i labbmiljö effektivitetsnivåer på runt 40 procent – nästan det dubbla från dagens solceller, enligt Oilprice.com.

Tandemceller spränger gränser

Det stora genombrottet ligger i så kallade tandemceller. Genom att placera ett ultratunt lager perovskit ovanpå en traditionell kiselcell kan panelen fånga upp både ultraviolett och infrarött ljus.

Företaget Qcells har nyligen satt ett världsrekord med en effektivitet på 28,6 procent på en kommersiell cell i full storlek. Det är ett enormt hopp från de 21–22 procent som dagens standardpaneler presterar.

För investerare och markägare är kalkylen enkel: högre effektivitet betyder att färre paneler krävs för samma effekt, vilket sänker kostnader för både mark, installation och arbete.

EU:s satsning på solenergi planar ut

Trots de tekniska framstegen möter solkraften motvind i Europa. För första gången sedan 2015 förväntas den årliga utbyggnadstakten i EU minska under 2025. Prognosen pekar på en nedgång med 1,4 procent jämfört med föregående år, skriver SolarQuarter.

Flaskhalsarna är främst strukturella. Bristande nätkapacitet och tröga tillståndsprocesser gör att hundratals gigawatt av nya projekt sitter fast i väntan på anslutning.

Dessutom har marknaden för elköpsavtal drabbats hårt. Antalet tecknade avtal föll med hela 60 procent under 2025, delvis på grund av fallande elpriser och fler timmar med negativa priser, vilket gör långsiktiga investeringar svårare att räkna hem.

Vägen framåt: Stabilitet och lagring

Perovskitens största utmaning har historiskt varit hållbarheten, då materialet lätt bryts ner av fukt och värme. Forskare vid bland annat Cambridge och Linköpings universitet har dock gjort stora framsteg i att stabilisera strukturen, vilket banar väg för framtida kommersialisering.

För att EU ska nå sina klimatmål till 2030 krävs inte bara effektivare celler, utan också snabbare reformer av elmarknaden och massiva satsningar på energilagring. Utan dessa åtgärder riskerar den tekniska revolutionen att stanna i labbet.