Belgiske premiärministern Bart De Wever blockerar EU:s försök att använda Rysslands frysta tillgångar till stöd för Ukraina. I kontrast står Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson som vill dela riskerna, en konflikt som speglar djupare politiska och juridiska spänningar i unionen
Kritiseras av EU – men hyllas på hemmaplan
Tim Waage
Uppdaterad: 18 dec. 2025Publicerad: 18 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Belgien har hamnat i fokus för en av EU:s mest laddade frågor.
I centrum står de cirka 210 miljarder euro i frysta ryska centralbankstillgångar och hur de ska användas.
Majoriteten av dessa pengar finns i värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel. Bart De Wever har konsekvent motsatt sig att dessa medel används för att finansiera lån till Ukraina, om inte Belgien får garantier om delad risk med övriga EU-länder.
Hans linje bygger på två huvudargument.
Dels att ett beslut utan rättslig klarhet skulle utsätta Belgien för enorma risker om Ryssland skulle lyckas få medel återbetalade genom domstolstvister, och dels att användningen av tillgångarna kan skada förtroendet för internationell rätt.
De Wever har till och med antytt att rättsliga åtgärder inte kan uteslutas om EU går vidare utan Belgien, enligt Belganewsagency.
Missa inte: Ny siffra öppnar för räntelättnad i Europas näst största ekonomi
Pressas från flera håll
Detta har lett till att flera EU-ledare har försökt övertala honom.
ANNONS
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har fört dialog med De Wever i Bryssel för att hitta en kompromissfri linje inför toppmötet 18–19 december.
Men frågan är komplex och inte bara en juridisk knutpunkt utan press från Ryssland tillsammans med hot om rättsliga efterspel spelar också in i resonemangen.
Samtidigt har Reuters skrivit om hur Ryssland via sin centralbank hävdat att EU:s plan att använda tillgångarna är olaglig och inlett rättsprocesser mot Euroclear.
ANNONS
Senaste nytt
Sverige går en annan väg: Svantesson vill dela risk
I linje med flera andra EU-länder tar Sverige en tydligt annan ståndpunkt.
Finansminister Elisabeth Svantesson har sagt till Dagens Nyheter att Sverige är berett att dela riskerna associerade med ett beslut om att använda de frysta tillgångarna till lån för Ukraina.
Detta för att undvika att unionen fastnar i ett dödläge där finansieringen av Ukrainas försvar och samhällsekonomi hotas.
Christine Olsson/TT)
“Det finns en moralisk aspekt som är helt central här. Både EU och många EU-länder har gjort mycket för Ukraina och kommer att fortsätta med det, men när det nu finns så mycket frysta ryska tillgångar i EU är det naturligt att också de används.”, säger hon till tidningen.
ANNONS
Sverige och stödjande länder framhåller att risken för att Ryssland faktiskt lyckas få ekonomisk kompensation via internationella domstolar är låg.
Dessutom har det poängterats att kostnaden av att göra ingenting, i form av ett försvagat EU-stöd till Ukraina, är betydligt högre. Samtidigt ser dessa länder användningen av de frysta tillgångarna som en möjlighet att visa både solidaritet med Ukraina och styrka i unionens ekonomiska politik.
Bart De Wever testar gränserna för EU:s ansvar
Frågan om Rysslands frysta tillgångar har blivit ett test av EU:s juridiska och politiska sammanhållning.
Unionen har beslutat att hålla tillgångarna frysta tills kriget i Ukraina är över, med stöd av särskilda krisregler i EU-rätten, enligt uppgifter till Le Monde.
Men inför toppmötet i Bryssel är det Belgiens premiärminister Bart De Wever som bromsar. Han kräver bindande garantier från övriga medlemsländer och varnar för att Belgien annars kan stå ensamt om Ryssland i framtiden kräver ersättning.
Samtidigt driver Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson linjen att EU måste dela risken och gå vidare.
Konflikten har därmed blivit en symbolfråga för hur långt EU är berett att gå i sitt ekonomiska och politiska stöd till Ukraina – och vem som i slutändan tar notan.
Läs även: Ukraina börjar få slut pengar – EU-länder oeniga
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS