Tyskland vill bli Europas militära stormakt. Men en expert varnar för att landets försvar står på bräcklig grund.
Experten varnar: Tysklands försvar står på bräcklig grund


Mest läst i kategorin
Tyskland satsar historiskt mycket på försvaret. Men bakom nysatsningen tornar flera problem upp sig som kan sätta stopp för planerna.
Beroendet av Kina för kritiska råvaror är ett av de största, men splittringen om militärtjänsten är också en växande stridsfråga.
Missa inte: Tiny House från Sverige tar världen med storm – se insidan. Dagens PS
Beroende av Kina
Förbundskansler Friedrich Merz har deklarerat sin ambition att bygga den starkaste konventionella armén i Europa. Hundratals miljarder euro är avsatta fram till 2029 för att rusta upp ett försvar som länge präglats av återhållsamhet.
Beställningar på tusentals militärfordon, ökad produktion av missiler och ammunition samt nyöppnade fabriker visar att upprustningen redan är i gång. Men satsningen vilar på bräcklig grund eftersom majoriteten av de viktigaste råmaterialen kommer från Kina.
“Om material från Kina plötsligt faller bort kan det stoppa våra försvarsindustriella planer på direkten”, säger Jakob Kullik, forskare vid Chemnitz tekniska universitet och expert på politik för sällsynta jordartsmetaller, till Politico.
Det handlar om ämnen som neodym, dysprosium, wolfram, grafit, titan och höggradigt magnesium. Dessa används i radar, missilstyrning, drönarmotorer och flygplansramar. Eurofighter-plan kräver titan medan Rheinmetall använder wolfram i pansarbrytande granater.
Senaste nytt
EU för svagt

Enligt branschorganisationen BDI importerar EU 95 procent av sina strategiska råvaror. För de mest försvarskritiska ämnena, som gallium och germanium, står Kina för upp till 86 procent av bearbetningen.
Kina har redan begränsat exporten till västliga försvarsbolag, vilket lett till förseningar och ökade kostnader. Dagens PS rapporterade i somras att stoppet omfattade metaller som används i missiler, satelliter och stridsflygplan, något som ytterligare förvärrat situationen.
“Makroekonomiskt sett är detta en stor risk, ingen tvekan”, säger Kullik.
“Även om Peking håller exporten öppen kvarstår det strukturella beroendet. Alla länder som använder dessa teknologier – Frankrike, Spanien, Storbritannien – förlitar sig alla på samma leveranskedjor, och de leder alla tillbaka till Kina”, tillägger han.
Skillnaden mot USA menar han är tydlig. Washington klassar råvarorna som strategiska och har statliga lager för kriser. EU:s motsvarighet, lagen om kritiska råvaror, sätter upp mål men saknar tvingande verktyg.
“Vi har inget statligt lager, till skillnad från med gas eller olja. Den här typen av förebyggande, strategisk beredskap ser jag bara inte än”, säger Kullik.
Läs också: “Inga sätt att gömma sig” – svenska satelliter mot skuggflottan. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Krav på förändring
Vanessa Zobel från tyska Kristdemokraterna kallar EU:s lag om kritiska råvaror välmenande men ineffektiv. Hon ser Tysklands beroende som ett direkt hot mot säkerheten.
“Utan säkra leveranskedjor kan det inte finnas någon trovärdig militär avskräckning”, säger hon.
Zobel menar att Tyskland måste bygga egna reserver och återstarta inhemsk gruvdrift. Outnyttjade litiumfyndigheter pekas ut som ett exempel.
“Den som vill ha en motståndskraftig försvarsindustri måste godkänna gruvplatser, godkänna utvinning och prioritera finansiering”, säger hon.
Splittring om militärtjänst

Men råvaruberoendet är inte det enda bekymret för Merz. DW rapporterar att regeringskoalitionen är splittrad om hur Bundeswehr, Tysklands väpnade styrkor, ska växa.
Med nuvarande 183 000 soldater behövs ytterligare 60 000 för att möta Natos mål. SPD vill införa en ny frivillig militärtjänst medan CDU och CSU menar att det kan bli nödvändigt att återgå till obligatorisk värnplikt.
“En attraktiv modell skulle kunna locka i genomsnitt 25 000 till 30 000 varje år”, säger försvarsminister Boris Pistorius.
Flera kristdemokrater är däremot tveksamma till att förlita sig på frivilliga lösningar.
“De Nato-mål som vi har åtagit oss att uppfylla saknas helt”, säger Norbert Röttgen, vice ordförande för CDU/CSU:s parlamentariska grupp.
“Vi har inte råd att göra misstag som vi tydligt ser komma”, varnar han också.
Läs även: Nya trenden – jobba på kontor. Dagens PS
Läs även: Topplistan – de rikaste länderna i Europa. Dagens PS

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.