Dagens PS

Forskarlarm: Havet har passerat en farlig gräns

koraller
Enligt den nya forskningsrapporten är budskapet tydligt. Även när havet ser lugnt och blått ut på ytan pågår djupgående förändringar. Förändringar som kanske inte går att göra något åt. Bilden är ifrån Stora barriärrevet. (Foto: Sam McNeil AP/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 15 dec. 2025Publicerad: 15 dec. 2025

Redan 2020 hade världshavet passerat en gräns för försurning. Det visar en ny analys över de marina ekosystemen.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

Världshavet har passerat en kemisk säkerhetsgräns som forskare länge hoppades aldrig skulle överskridas. En ny analys visar att redan omkring år 2020 hade havsförsurningen nått nivåer som innebär ökade risker för marina ekosystem. Särskilt i de översta 200 meterna av havet, där en stor del av det marina livet finns, det berättar earth.com.

Gränsen är en del av det som forskare kallar planetens ”säkra handlingsutrymme”. När den passeras ökar risken för förändringar som är svåra eller omöjliga att återställa, både för naturen och för de människor som är beroende av havet för mat, jobb och klimatreglering.

”Planetära gränser”

Begreppet planetära gränser introducerades 2009 som ett ramverk för att beskriva hur mycket mänsklig påverkan jordsystemen tål. Det omfattar nio stora system, bland annat klimatet, den biologiska mångfalden, sötvatten – och havets kemi.

Den nya studien leds av professor Helen S. Findlay vid Plymouth Marine Laboratory i Storbritannien. Hon är biologisk oceanograf och forskar om hur klimatförändringar och försurning påverkar marina ekosystem, särskilt i Arktis. 

Hennes team visar att cirka 40 procent av ytvattnet och hela 60 procent av havet ner till 200 meters djup redan befinner sig bortom den tidigare definierade säkerhetsnivån.

Läs mer: Forskare överraskade: Kustvattnen förändras i snabb takt (Dagens PS)

Till skillnad från tidigare analyser, som behandlade havet som ett tunt ytskikt, tar den här studien hänsyn till osäkerheter, regionala skillnader och vad som händer under ytan, där de flesta organismer faktiskt lever.

Havsförsurning beror främst på att haven tar upp koldioxid från atmosfären. När koldioxiden löses i vattnet förändras kemin, bland annat genom att pH-värdet sjunker. Ett viktigt mått är aragonitmättnad, som visar hur lätt organismer kan bilda skal och skelett av kalciumkarbonat.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

04 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

01 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

29 nov. 2025

Säkerhetsgränsen är passerad

När detta värde sjunker blir det svårare för koraller, musslor och vissa plankton att överleva. Forskarna uppskattar att lämpliga kemiska livsmiljöer för tropiska korallrev redan har minskat med cirka 43 procent jämfört med förindustriell tid. 

I polarhaven har livsutrymmet för pteropoder, små snäckor som är viktiga i näringskedjan, minskat med upp till 61 procent.

Forskarna menar att den tidigare säkerhetsgränsen varit för generös. En striktare gräns, med högst 10 procents kemisk försämring jämfört med förindustriell tid, skulle bättre skydda viktiga ekosystem. Enligt studien passerade havsytan den nivån redan på 1980-talet.

Läs mer: Forskarnas upptäckt: Hajarna förändras (Dagens PS)

Hur utvecklingen fortsätter beror i hög grad på framtida utsläpp av koldioxid. Enligt IPCC kan snabba och kraftiga utsläppsminskningar bromsa försurningen, medan höga utsläpp förvärrar läget. Samtidigt samverkar försurningen med uppvärmning och syrebrist, vilket pressar marina arter från flera håll.

Budskapet är tydligt. Även när havet ser lugnt och blått ut på ytan pågår djupgående förändringar. Att skydda havets kemiska balans kan bli lika avgörande som att hålla koll på temperaturen i atmosfären.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Roland Klinga
Roland Klinga

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Roland Klinga
Roland Klinga

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS