När USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin i veckan möts i Anchorage, Alaskas huvudstad, är det inte bara Ukrainakriget som står på agendan.
Trump och Putin i Alaska: Känslig symbolik och spännande historia


Mest läst i kategorin
Mötet har återigen tänt gnistan i en gammal och laddad fråga: Försäljningen av Alaska till USA 1867 och påståenden från vissa ryska röster att affären aldrig borde ha skett.
Läs mer:
Inga vuxna i rummet när Trump möter Putin. Dagens PS
Enligt experter så valdes Anchorage som mötesplats av både praktiska och symboliska skäl. Geografiskt ligger Alaska nära Ryssland.
På sitt smalaste ställe skiljs de bara åt av knappt fyra kilometer mellan Little Diomede Island (USA) och Big Diomede Island (Ryssland) i Berings sund.
Arresteringsorder på Putin kan inte verkställas
Dessutom kan Putin resa dit utan att flyga över västerländskt luftrum, vilket minskar risken för att ICC:s arresteringsorder mot honom verkställs.
År 1867 sålde Rysslands tsar Alexander II Alaska till USA för 7,2 miljoner dollar. Motsvarande cirka 150 miljoner dollar i dagens penningvärde. Anledningen var främst ekonomisk.
Senaste nytt
Obetydlig koloni
Efter Krimkriget 1853–1856 hade Ryssland dragit på sig stora skulder och såg Alaska som en avlägsen och ekonomiskt obetydlig koloni.
Området omfattade nästan 1,5 miljoner kvadratkilometer, och för USA var köpet en chans att expandera sitt territorium västerut och få tillgång till nya naturresurser.
Historiker brukar ange att befolkningen vid denna tid låg på omkring 30 000–35 000 personer, varav merparten var ursprungsbefolkning (aleuter, tlingit, inuiter m.fl.) och endast ett par tusen var ryska eller andra europeiska bosättare.
Blev delstat först 1949
Affären undertecknades den 30 mars 1867 och överlämnandet skedde formellt den 18 oktober samma år i Sitka, som då var huvudstad i det ryska Alaska.
Alaska blev dock inte delstat förrän 1949, då den officiellt blev den 49:e i ordningen. I dag är Alaska USA:s största delstat, rik på olja, gas, fiskeresurser och mineraler.
Resurser som på 1800-talet inte var fullt kartlagda. Så ur ett historiskt perspektiv en extremt bra affär för USA och en urusel affär för Ryssland.
Putin första ryska president i Anchorage
Mötet mellan Trump och Putin markerar första gången en rysk president besöker Anchorage. Symboliken är tydlig.
Läs mer:
Kan Trumps tullar tvinga Putin till fred. Dagens PS
Den plats där Ryssland en gång hade sina nordligaste kolonier är nu en viktig amerikansk strategisk bas.
Men just den symboliken har blåst liv i gamla imperialistiska narrativ. Enligt bland annat Euronews har flera ryska politiker och Kreml-allierade de senaste åren upprepade gånger talat om Alaska som ett “historiskt ryskt land” och i vissa fall antytt att det borde återgå till Ryssland.
Politiska markeringar med stort genomslag
Historikern Mared Gwyn Jones, i Euronews, understryker att dessa uttalanden ofta används som politiska markeringar snarare än konkreta krav. Ändå får de stort genomslag i rysk statsmedia och på sociala plattformar.
När USA köpte Alaska på 1800-talet var många amerikaner skeptiska. Kritiker kallade det ”Seward’s Folly”, efter dåvarande utrikesminister William H. Seward, och beskrev området som en frusen ödemark utan värde.
En av de mest lyckade affärerna i amerikansk historia
I dag framstår köpet som en av de mest strategiskt lyckade affärerna i amerikansk historia.
Utöver olja och gas är Alaska en nyckelpunkt för USA:s militära närvaro i Stilla havet och Arktis. Dess närhet till Ryssland gör att delstaten spelar en central roll i övervakning och försvar.
Att en fastighetsaffär från 1800-talet fortfarande väcker politiska känslor säger något om hur historia används i dagens geopolitiska spel.
Väcker starka känslor 158 år senare
För USA är Alaska en självklar del av den amerikanska unionen, medan ryska röster fortsatt kallar försäljningen ett strategiskt misstag.
När Trump och Putin nu möts på mark där ryska flaggan en gång vajade är det inte bara framtida relationer mellan länderna som diskuteras utan också en affär som än i dag delar starka känslor, 158 år efter att bläcket torkat på kontraktet
Läs mer:
Nya hot mot Europa om man inte gör som Trump vill. Dagens PS
Trumps agerande får dollarn att sasa – lägst på 50 år. E55

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.