De slutade med antidepressiva – och tappade sig själva

Vad är Mad in Sweden?

Mad in Sweden är en svensk plattform och del av det globala nätverket Mad in America, grundat av den amerikanske journalisten Robert Whitaker. Sajten publicerar patientberättelser, vårdkritik och alternativa perspektiv på psykiatrisk vård, med särskilt fokus på riskerna med långvarig läkemedelsbehandling. Innehållet riktar sig till både allmänhet och vårdpersonal – och ger röst åt dem som inte blivit hörda i traditionell sjukvård eller forskning.

Läs även: Därför överlever kvinnor män – även under krig och katastrofer

En växande skuggsida av vården

I Tyskland berättar Sven Huber om hur hans sexualitet, känsloliv och kognitiva förmåga försvann – inte av depression, utan av pillren och deras utsättning.
“Jag känner ingenting längre. Jag skulle bara vilja känna mig som en människa”, säger han.

I Sverige beskriver patienter samma sak. Genital domning, förlust av empati, känslomässig stumhet. Varken vårdcentral eller psykiatri erbjuder hjälp – för tillståndet existerar inte officiellt.

Enligt psykiatern Mark Horowitz är detta “antidepressant withdrawal injury” – en slags läkemedelsutlöst neurologisk störning. För vissa patienter startar lidandet först när de försöker avsluta behandlingen.

Svenska experter börjar vakna

Redan 2019 skrev fyra svenska läkare i Läkartidningen att över hälften av alla patienter som försöker sluta får utsättningssymtom – ibland svåra.
Trots det får patienter ofta inga instruktioner eller en alltför snabb nedtrappning. Det är enligt Horowitz ett direkt recept på katastrof.

På Vårdfokus har svenska sjuksköterskor efterlyst “hyperbolisk trappning” – en metod där dosen minskas med tio procent per månad. Men systemstödet saknas. Inte ens apoteken erbjuder alltid de exakta doser som krävs.

Samtidigt växer trycket från patienter. Svenska bloggar, Facebookgrupper och initiativ som Mad in Sweden bidrar med kunskap, stöd och ifrågasättande.

Läs även: Glöm parterapi: Här är vardagsritualerna som räddar relationen

Ett dolt folkhälsoproblem

Antidepressiva kan rädda liv – men de kan också förstöra dem. Och medan forskningen länge fokuserat på korttidseffekter, vittnar nu tusentals om ett långtidstrauma som ingen berättade om.

“Folk lär sig inte det här i läkarutbildningen”, säger Adele Framer, som själv gick igenom sju år av svåra utsättningssymtom innan hon startade sajten Surviving Antidepressants.

I Sverige saknas fortfarande officiella register, diagnoskoder eller riktlinjer för att hantera patienter med långtidsutsättning. Men i takt med att fler vågar prata – och forskningen rör sig framåt – är det kanske först nu vi börjar förstå vad som pågår.

Personerna på bilderna är illustrationer till texten från en bildbank, de uttalar sig inte i artikeln.

Läs även: Därför saboterar du kärleken – utan att fatta det själv