Potatisen – Sveriges osjungna hjälte (och tomatens kusin)

En skeptisk start i Sverige

Den första potatisen kom till Sverige redan 1658. Men den var mest ett kuriosakabinett i Uppsala botaniska trädgård – något som samlare kunde skryta med, men inte äta. Det var först när Jonas Alströmer på 1720-talet började förespråka potatisen som nyttogröda som folk långsamt började förstå vad det handlade om. Lite som när din faster upptäckte TikTok.

Eva Ekeblad – spritens urmoder

År 1746 hände något viktigt. Eva Ekeblad – adelsdam, agronom och allmän queen – kom på att man kunde göra både mjöl och brännvin av potatis. Det kanske inte låter så dramatiskt, men det innebar att vi kunde spara det dyra vetet till bröd och använda potatis till fyllan. Svensk mathistoria förändrades över en natt.

Vetenskapsakademien jublade och Eva blev första kvinna att väljas in. Tack vare henne blev potatisen något mer än bara en blomma i trädgården – den blev basföda och säkerhetsnät.

Knölen som räddade landet

Under missväxtåren 1771–1773 tog staten till potatisen som sista halmstrå. Man delade ut sättpotatis, tryckte broschyrer och spred budskapet om denna magiska rotfrukt. Fler och fler odlade – inte för att det var trendigt, utan för att överleva.

På 1800-talet exploderade odlingen. Småbönder odlade för husbehov, brännvinet rann fritt, och potatisen blev synonym med överlevnad. Det är därför det finns så många varianter av kroppkakor, pitepalt och rårakor – potatisen var matens motsvarighet till IKEA: billig, funktionell och fanns i alla svenska hem.

En hybrid med framtiden för sig

Men vad säger den nya kinesiska studien då? Jo, forskare har nu identifierat exakt när potatisen blev potatis. Genom att analysera DNA från över 500 växter har man kommit fram till att knölen bildades genom en hybridisering mellan en vild tomatväxt och en potatisväxt utan knöl – någon gång för nio miljoner år sedan.

Det är särskilt två gener som varit avgörande: SP6A (från tomaten) gör att potatisen kan bilda en knöl, medan IT1 (från den andra växten) gör att knölen växer under jord.

All denna kunskap är idag guld värd för växtförädlare, som försöker ta fram framtidens superpotatis: tålig, god, klimatsmart och helst med lång hållbarhet även i regn, solsken och systembolagslager.

Läs även: Smält ost och självkänsla – därför älskar vi Croque Monsieur

3 svenska potatisfakta du borde kunna

1. Potatisens svenska urfader
Jonas Alströmer spred potatisen till svenska bönder på 1700-talet – och blev odödlig i Alingsås.

2. Eva Ekeblads potatissprit
År 1746 löste Eva Ekeblad både svält och brännvinsbrist i ett svep – med potatis som verktyg.

3. Statens potatiskampanj
Efter missväxten på 1770-talet delade svenska staten ut potatis till folket. Krispaket i knölig form.

Potatisen är inte bara en råvara. Den är svensk mentalitet i form av kolhydrat: anspråkslös, pålitlig och otroligt mångsidig. Och nu vet vi – allt började med en flirt i Anderna mellan en tomat och en slätpotatis utan framtid.

Och ja, det är därför vi säger potatisgratäng, men aldrig tomatgratäng. Evolutionen har humor.

Läs även: Sommarens godaste pastarätt – med majs, haricots verts och pesto