Från smältande glaciärer på Island till bleknande korallrev i Australien – allt fler jagar upplevelser som snart kan vara borta för alltid. Förespråkarna kallar det en chans att skapa engagemang, kritikerna ser det som att släcka bränder med bensin. Frågan är: kan man resa till hotade platser utan att själv bli en del av problemet.
Sista chansen-turism – resor som räddar eller sabbar planeten
Viggo Cavling
Uppdaterad: 16 aug. 2025Publicerad: 16 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Att resa för att se något innan det försvinner helt är inte längre bara en poetisk formulering – det är en hel industri. Från smältande glaciärer på Island till korallrev som bleknar snabbare än ditt semesterfilter på Instagram, så lockar fenomenet “last-chance tourism” allt fler. Men är det en kärlekshandling till planeten – eller bara ännu en klimatskadlig bucketlist?
När isen blir till minne
Den franske författaren Cédric Duroux minns fortfarande dagen 2018 när han nådde toppen av ett berg på Island och insåg att det som en gång var en glaciär nu mest var en vacker vy och några kvarvarande isfläckar. “Det var som att få en käftsmäll av verkligheten”, säger han till BBC. Upplevelsen blev starten på ett engagemang som sträcker sig långt bortom den egna semesterbilden.
Sedan dess har Island fått ta emot en halv miljon glaciärturister varje år – i ett land med bara 400 000 invånare. Ungefär hälften av alla besökare uppger att de åker dit för att “hinna se isen innan den smälter”.
Läs även: Här är världens 20 bästa städer – puh, Stockholm är med
ANNONS
Senaste nytt
Problemet med att rädda genom att förstöra
Forskare varnar för att just den resan man gör för att uppleva ett hotat landskap ofta bidrar till att förstöra det. Stora båtar till Stora barriärrevet har skadat korallerna, och i Antarktis har turister lyckats introducera både invasiva arter och fågelinfluensa. Även klassiska platser som Venedig och Yosemite kämpar mot slitaget från massor av välmenande, men kanske inte alltid välutbildade, besökare.
ANNONS
Robin Kundis Craig, professor vid University of Kansas, menar i BBC att lösningen är tydlig: “Res, men gör det med hjärna och hjärta.” Det handlar om att ta sig dit så klimatsnålt som möjligt, inte delta i aktiviteter som skadar miljön och – viktigast – fortsätta agera för naturen när man kommit hem.
Antarktis – sista vildmarken med inträdesprov
Guider som Ashley Perrin på Aurora Expeditions tar uppdraget på största allvar. De väljer landstigningsplatser beroende på djurliv, är medlemmar i organisationer som arbetar för hållbar turism och låter resenärerna delta i medborgarforskning – från att kartlägga väder till att dokumentera fågelmigration. På så sätt kan turen bli mer än bara en exklusiv kryssning för 100 000 kronor och lika mycket koldioxid som en brittisk årsbudget.
Läs även: Nepal höjer priset på Everest – bjuder på 97 andra berg
Revgråt och hopp med sista chansen
På Stora barriärrevet talar man om “reef grief” – sorgen när man ser ett ekosystem i förfall. För en del besökare blir sorgen till handling. Turistoperatörer med marinbiologer ombord kan förvandla snorkling till utbildning och låta gästerna själva hjälpa till att övervaka revets hälsa. “Man skyddar bara det man känner till”, som David Attenborough brukar säga.
Från sorg till festival
För Cédric Duroux blev hans första möte med en död glaciär startskottet för ett klimatengagemang som ledde till en festival i Lyon om lösningar på klimatkrisen. “Att bli ledsen räcker inte. Våra känslor är där för att påminna oss om vårt ansvar.”
ANNONS
Perfect Weekend Guide till Sista chansen resor
- Res klimatsmart: Välj tåg eller förnybar energi där det är möjligt. Flyg mindre och stanna längre.
- Välj rätt operatör: Leta efter certifieringar och guider som arbetar med naturvård.
- Engagera dig efteråt: Delta i medborgarforskning, stötta miljöorganisationer och berätta vad du sett.
Läs även: Lovar betala inom 14 dagar efter inställt flyg
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS