Du har redan sett det, kanske till och med suttit mitt i det utan att förstå vad som pågår. Plötsligt på Stockholms krogar pressas gäster tätare, tallrikar skickas runt som hemliga meddelanden och främlingar börjar prata med varandra som om det vore midsommar i Dalarna. Bakom förändringen står Gen Z – generationen som nu håller på att skriva om hela Stockholms krogkultur, ett långbord i taget.
Fenomenet som smyger sig in på Stockholms krogar – och förändrar allt


Långbordets oväntade comeback
Det började utomlands och sköljde sedan in över Sverige som en mild social storm. Resys stora matrapport för 2025 visar att 90 procent av Gen Z föredrar att sitta vid långbord och 97 procent delar helst rätter när de går ut och äter. Det är siffror som chockar äldre generationer som länge trott att restaurangbesöket var en privat ceremoni, inte ett gruppmoment.
Men den unga generationen har tröttnat på att sitta i tystnad framför varsin rätt som om det vore hemma vid köksbordet en tisdag. De vill ha energi, spontanitet, nya människor och mat som cirkulerar runt bordet som ett socialt kretslopp. Och nu har Stockholm börjat följa efter.
Vi listar Stockholms bästa asiatiska krogar
Välkommen till den enda lista asiatiska krogar du behöver i Stockholm! Här hittar du årets högst betygsatta och mest omtalade asiatiska restauranger i

Senaste nytt
Stockholm leder matrevolutionen
På Asian Post Office vid Norrmalmstorg är långborden lika centrala som dimsum-parfymen i luften. Här hamnar du ofta i mitten av ett sorlande block av människor som delar rätter, byter smak på drinkar och spontant börjar prata med grannar de aldrig tidigare mött.
På Surfers i Nosh & Chow är det ännu mer uttalat. När Sichuan-pepparn börjar dansa på tungan och ångade korgar landar i kluster över bordet uppstår något närmast ceremoniellt. Du pratar. Du frågar. Du skrattar åt något någon annan beställde som visar sig vara för starkt för mänsklig konsumtion.
Och trenden sprider sig. Shibumi, L’Avventura, Schmaltz och Riche Fenix bygger sina kvällar på täthet och närvaro. Till och med ställen som Lådan i Vasastan använder långbänkar och delade bord som standard. Stockholm har – helt otippat – blivit en av de städer där socialt ätande växer snabbast.
Läs även: De 10 bästa italienska restaurangerna i Stockholm
Varför Gen Z gör tvärtom
För denna generation är långbord inte bara en sittplats. Det är en trygghetszon.
Gen Z vill inte bära samtalet själva. De vill vara del av en grupp, smyga in i ett samtal, lyssna, bidra, försvinna och återvända. Det är som en social buffert där du är med – men inte huvudperson.
Efter tio år av skärmliv, hemleveransmat och isolerade studier är längtan efter människomöten större än vad många äldre vågar erkänna. Långbordet blir en mild form av återintroduktion till världen.
Läs även: Glöm Paris och Rom – här är Europas nya höstfavoriter, Realtid

Ekonomin bakom bordskampen
Det finns förstås ett ekonomiskt skäl också. Delade rätter är billigare per person än individuella huvudrätter. I en tid när restaurangpriserna drar iväg snabbare än antalet nya vinbarer i Vasastan är det smart att äta tillsammans – både för magen och plånboken.
Restaurangerna jublar. Ett långbord är inte bara trevligt, det är en maskin för högre flöde, fler gäster och bättre stämning. Det är också betydligt mer Instagram-vänligt.
Vad det betyder för din perfect weekend
Det betyder att du inte längre bara bokar bord – du bokar stämning. När du går ut i helgen kan du förvänta dig skratt från främlingar, komplexa bordslogistiska förhandlingar och upplevelser som inte går att filtrera fram i en app.
Och om du hamnar vid långbordet på Asian Post Office eller Surfers är chansen stor att du går därifrån med en ny vän, ett nytt matminne – eller i värsta fall med någon annans bestick i din jackficka.
Källa: Resy 2025 Retrospective, TheFork Trends Report, Business Insider, World Happiness Report.
Vill du läsa mer om mat och krogar? Då rekommenderar jag vår livsstilssatsning Perfect Weekend, där du bland annat kan du läsa om Krögaren Brazer Bozlak bygger en internationell miljardkoncern eller Köttsuget är tillbaka – men biffen blir allt dyrare.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Wolt gör det otroligt enkelt att upptäcka mat och varor och få dem levererade direkt till dig – snabbt, pålitligt och prisvärt.










